Ņōķäîīåäč˙

Ãëāâíā˙ ņōđāíčöā Ņëķ÷āéíā˙ ņōđāíčöā

ĘĀŌÅÃÎĐČČ:

ĀâōîėîáčëčĀņōđîíîėč˙Áčîëîãč˙Ãåîãđāôč˙Äîė č ņāäÄđķãčå ˙įûęčÄđķãîåČíôîđėāōčęāČņōîđč˙ĘķëüōķđāËčōåđāōķđāËîãčęāĖāōåėāōčęāĖåäčöčíāĖåōāëëķđãč˙ĖåõāíčęāÎáđāįîâāíčåÎõđāíā ōđķäāĪåäāãîãčęāĪîëčōčęāĪđāâîĪņčõîëîãč˙Đåëčãč˙ĐčōîđčęāŅîöčîëîãč˙ŅīîđōŅōđîčōåëüņōâîŌåõíîëîãč˙ŌķđčįėÔčįčęāÔčëîņîôč˙ÔčíāíņûÕčėč˙×åđ÷åíčåŨęîëîãč˙ŨęîíîėčęāŨëåęōđîíčęā






Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.






 


Såväl yttrande- som mediefriheten är författningsskyddad i Ryssland. Yttrandefriheten respekteras i stort sett, medan oroande trender vad gäller restriktioner för medier – i synnerhet TV – har förekommit under valåret 2007. Alla stora ryska TV-kanaler med samhällsinriktat innehåll kontrolleras direkt eller indirekt av staten. Från april till december 2007 visade olika under-sökningar att över 90 procent av alla nyheter på de statskontrollerade TV-kanalerna ägnades den ryska administrationen (president, regering, det Kremltrogna partiet Enade Ryssland) och att de var övervägande positiva eller neutrala till sin karaktär. Oberoende politiska krafter har ytterst begränsad tillgång till sändningstid i TV. Ett exempel på ett etermedium som bibehåller en pluralistisk inriktning är den Gazpromägda radiokanalen Echo Moskvy.

 

Bland de tryckta medierna finns det ett flertal av hög kvalitet med mer eller mindre oberoende innehåll. Novaja Gazeta anses vara en av de mest kritiska.

Privatägda tryckta medier är mer kritiska i sin rapportering men har på grund av sin måttliga spridning begränsat inflytande över opinionsbildningen i landet. Antalet hushåll som regelbundet läser federala dagstidningar har enligt ett välkänt opinionsinstitut ökat under de senaste åren från cirka 12 till 18 procent. Medielandskapet i S: t Petersburg och i Moskva är generellt sett mer öppet än i regionerna, där regionala myndigheter i praktiken kontrollerar nyhetsflödet, även om skillnaderna mellan regionerna är stora.

 

De senaste åren har bland annat en rad FM-radiostationer som sänder utländska program på ryska tvingats stänga på grund av rättsliga och administrativa åtgärder från myndigheternas sida. Av dessa skäl upphörde i augusti 2007 British Broadcasting Cooperation (BBC) Bolsjoe Radio med sina sändningar.

 

För att förbättra medieklimatet har den ryska ombudsmannen för mänskliga rättigheter föreslagit att privata medieföretag skall undantas från skatt samt att en folktelevision skapas.

 

Ryssland förblir ett av världens farligaste länder för journalister. Enligt det Brysselbaserade International News Safety Institute mördades fem journalister i Ryssland under 2006 (jämfört med tolv år 2003, fyra år 2004 och två år 2005). Nästintill samtliga mord är olösta. Journalister dör även under oklara omständigheter, bland dem Ivan Safronov från dagstidningen Kommersant. Safronov höll på med en utredning om vapenhandel med länder i Mellanöstern och hade mottagit flera hot innan incidenten, som klassas som självmord av de ryska myndigheterna, ägde rum i mars 2007.

 

Organisationen Reporters Without Borders listade i sitt pressfrihetsindex Ryssland på 144: e plats av 169 länder, vilket är sämre än 2006. Bakom den låga placeringen ligger i första hand det stora antalet olösta mord på journalister och den bristande mediepluralismen, i synnerhet vad gäller etermedier.

 

Relationen mellan journalister och massmedier å ena sidan och statsmakten å den andra förblir problematisk. Förekomsten av självcensur och beställnings-artiklar kvarstår.

 

Internet blir en allt viktigare källa för oberoende och kritisk information. Internetanvändandet i Ryssland är fritt och fortsätter att öka. Omkring 17 procent av befolkningen uppges idag ha tillgång till Internet. I storstäderna är andelen betydligt högre. All kundtrafik lär vidarefordras till säkerhetstjänsten FSB. För att FSB ska få använda informa­tionen krävs formellt domstolsbeslut.

 

Föreningsfriheten respekteras i stort sett. Rätten att organisera sig, liksom rätten att inte delta i föreningar är garanterad i författningens artikel 30. Lagändringar från april 2006 innebär ökad statlig kontroll över allmänna sammanslutningar och icke-kommersiella organisationer. Samtliga utländska organisationer som är verksamma i Ryssland har hittills lyckats omregistrera sig och anpassa sin verksamhet till de nya reglerna om finansiering och rapportering. Cirka 2 300 ryska organisationer har lagt ner sin verksamhet till följd av den nya lagen. Merparten av dessa är dock sådana som redan varit inaktiva under en längre tid.

 

Det nya, betungande rapporteringskravet till ryska myndigheter uppfylls emellertid på bekostnad av organisationernas kärnverksamhet. Ett stort problem enligt organisationerna själva är lagens otydlighet, vilken de anser leder till godtycklig och selektiv tillämpning. Av de omkring 6 000 organisationer som utsattes för inspektioner under årets fyra första månader, uppges cirka 95 procent ha erhållit varning för att de brutit mot lagen. I praktiken är ett brott mot lagen tillräckligt för att en domstol ska kunna beordra stängning av en organisation. Konsekvensen av detta riskerar enligt organisationerna att bli självcensur. Sammantaget tycks den nya lagen ha en dämpande effekt på föreningsverksamheten i landet.

 

Organisationerna själva har överlämnat förslag till ändringar i lagen till Presidenten av Rådet för mänskliga rättigheter och dessa behandlas för närvarande inom administrationen.

 

Ändringar i den ryska lagstiftningen om extremistisk verksamhet trädde i kraft i juli 2006 och 2007. År 2006 breddades definitionen av extremistisk verksamhet till att omfatta förtal av statsanställda samt hat riktat mot en viss social grupp. Lagändringarna uppges i första hand vara avsedda att motverka rasistiskt motiverat våld – ett påtagligt problem i det ryska samhället – men används ofta istället för att begränsa politiska aktiviteter och oberoende organisationers arbete. Under 2007 inträffade det första fallet sedan lagen ändrades en andra gång i och med åtalet mot den liberala kolumnisten och kommentatorn Andrej Piontkovskij för ett antal kritiska artiklar han skrivit. Rättegången pågår sedan den 25 september.

 

Församlingsfriheten respekteras selektivt. Demonstrationer kräver tillstånd av lokala myndigheter. Det förekommer att demonstrationer nekas tillstånd, ofta med hänvisning till att säkerheten ej kan garanteras (se avsnitt 17). Delar av oppositionen har under 2007 ordnat så kallade marscher för oliktänkande i de största städerna i Ryssland. I de flesta fall har dessa fått lov att ordna torgmöten, men inte att marschera. Försök att göra detta ändå har mötts av våld från polisen samt godtyckliga arresteringar. Det mest omtalade fallet är marschen i november 2007, när ledaren för Ett annat Ryssland, schackstormästaren Garri Kasparov, greps och satt häktad i fem dagar.

 

Det händer att oppositionella partier förvägras tillgång till lokaler för exempelvis partikongresser eller andra större sammankomster.

 

Religionsfriheten är garanterad i författningens artikel 28. Den rysk-ortodoxa kyrkan behåller en stark ställning i landet, tack vare ett nära och gott förhållande till statsmakten. Av många ryssar torde den rysk-ortodoxa kyrkan i praktiken uppfattas som Rysslands statsreligion, även om den inte är någon statskyrka i formell mening.

 

Generellt sett kan sägas att rysk-ortodoxin, och i viss mån landets övriga " traditionella" trosinriktningar islam, judendom och buddhism, särbehandlas, medan andra trosinriktningar emellanåt motarbetas. Ett exempel är Jehovas vittnen, som sedan i mars 2004 är förbjudna att verka i Moskva och nu driver fallet i Europadomstolen.

 

I maj 2007 återförenades den rysk-ortodoxa kyrkan genom att exilkyrkans ledare metropoliten Lavr försonades med patriarken Aleksij II. Återföreningen kan ses som ett ytterligare tecken på den ortodoxa kyrkans ökade makt och inflytande, med risk för ytterligare inskränkningar för andra trossamfund som följd. Representanter för den rysk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen under det senaste året uttalat sig om de mänskliga rättigheterna.(se avsnitt 17).

 

Enstaka rapporter förekommer om antisemitism. Ett stort problem är främlingsfientligheten i det ryska samhället. (se avsnitt 16).


 


Īîäåëčōüņ˙ ņ äđķįü˙ėč:

mylektsii.su - Ėîč Ëåęöčč - 2015-2024 ãîä. (0.009 ņåę.)Âņå ėāōåđčāëû īđåäņōāâëåííûå íā ņāéōå čņęëū÷čōåëüíî ņ öåëüū îįíāęîėëåíč˙ ÷čōāōåë˙ėč č íå īđåņëåäķūō ęîėėåđ÷åņęčõ öåëåé čëč íāđķøåíčå āâōîđņęčõ īđāâ Īîæāëîâāōüņ˙ íā ėāōåđčāë